Reportage: Vem kan vi lita på?
Text & foto: Christoffer Dahlin
- Har alla kommit? Läraren Markus Danielsson blickar ut över klassen. Det är eftermiddag och lektion i samhällskunskap för årskurs två. Eleverna har kommit tillbaka efter flera veckors praktik. Nu är det dags för lektion igen.
Idag arbetar de med en övning som heter “Fånge i nätet?”. Den handlar om demonstrationerna i Venezuela. Eleverna ska få arbeta med källor som ger olika perspektiv på händelserna.
Markus delar in klassen i grupper. Varje grupp består av två ”researchgrupper”. Hälften av ”researchgrupperna” får sitta på ena sidan av klassrummet, resten på andra.
Allt verkar enkelt. De ska ta reda på varför demonstrationerna bröt ut och hur situationen i Venezuela ser ut. Utmaningen är att grupperna på ena sidan klassrummet har källor som ger en kritisk bild av styret i Venezuela, medan de andra eleverna har källor som skildrar regeringens agerande positivt. Men detta känner ingen av grupperna till.
”Jamen det är ju inte samma källor!”
Först blir det nästan tyst. Fläktarna från de bärbara datorerna surrar dovt. Eleverna scrollar och läser. Snart bryter lågmälda diskussioner ut. Ord som inflation, opposition och olja hörs i sorlet.
Efter en kort bensträckare får de sätta sig tillsammans med ett par från andra sidan. Nu ska de ge sin bild av händelserna i Venezuela. Men det dröjer inte länge förrän en elev utbrister:
- Jamen, det är ju inte samma källor!
Markus ser nöjd ut.
- Vi har alltså olika bilder av situationen i Venezuela här.
Nu får de gå tillbaka till sina källor och undersöka dessa närmare. Vad är det egentligen för källor? Nathalie Engwall och Olivia Jansson arbetar tillsammans.
Litar ni på de här källorna?
- Njae, inte riktigt. De känns snurriga och otydliga, menar Olivia.
- Ja, men det är nog för att de är ganska vinklade. De känns som att de vill att vi ska se det på ett visst sätt, säger Nathalie.
Därefter diskuteras i helklass. Erik Rosquist redogör för sina källors perspektiv:
- De skyller allt på oppositionen i landet. Men man får inte veta vilka oppositionen är – bara att de är högerextrema.
En elev, från andra sidan, svarar snabbt:
- Det är fattigt och kris i Venezuela.
Och någon fyller i:
- Folket var väldigt missnöjda med regeringen!
De källkritiska kriterierna
Inget går ihop. Men något måste väl vara rätt? Eller? I övningens sista steg får de analysera sina källor utifrån källkritiska kriterier och lektionens avslutas med en diskussion om vilka källor som är trovärdiga och varför.
Jovancka Arsic har sett på ett filmklipp från Wall Street Journal. Det känns som en trovärdig källa, menar hon, eftersom det är en stor tidning med många med läsare i hela världen.
- Jo, säger Markus, men är en tidning trovärdig bara för att den har många läsare?
Nej, eleverna blir tveksamma. Sedan diskuteras hur en tidnings "politiska färg" kan påverka innehållet. Det är viktigt att fundera på vem som är avsändare för en tidning och vad det har för betydelse, förklarar Markus.
Klockan närmar sig 14.55. Lektionen är snart slut. Eleverna stänger av sina datorer.
- Så, då är det dags att sluta, men vi kommer att nöta det här med källkritik, avslutar Markus och ler. Till hälften som ett hot. Till hälften som ett löfte.
Läs mer och ladda ner övningen Fånge i nätet här!
På bilden överst: Nathalie Engwall och Olivia Jansson söker information om händelserna i Venezuela.
